torsdag 30 oktober 2014

Läsarna blir fler

"Bara att instämma i hyllningskören! Kul skrivet, och bitvis spännande - historien om Los Colorados förstår jag att du inte berättade för din mamma ..."
-Mail från Monica Sandberg

"Kul att läsa om din väg till journalistiken och olika händelser. G G Marques nobelpris, krigen i Mellanamerika och ryktet om Astrid Lindgrens död m m.
Språket lättflytande som en fjällbäck."
-Kent Lidman på Facebook.

lördag 18 oktober 2014

Glada tillrop från läsare!

"Underbar läsning Aina: 'Att vara yngst är ett handikapp som går över'. Låt oss prata vidare om igenkänning o livet oss kulturtantor emellan!"
-Monika Bohman på Facebook.

"Aina! Läser boken - mycket intressant o kul - åsså skriver du mä Knorr! dä gillar jag!"
-Majken Josteus på Facebook.

"Läste färdigt boken i morse - vilka upplevelser! Mycket intressant, även hemskt - och - som jag sa - många knorrar! När kommer del 2??"
-Majken Josteus igen, något dygn senare!

söndag 5 oktober 2014

Vad handlar den om?

Det är den vanligaste frågan jag får om min nya bok "Att vara yngst är ett handikapp som går över".
Det korta, raka och enkla svaret är att den handlar om mig. (Dessutom gör jag gärna tillägget att allt som står i boken är sant.)
Men en utförligare beskrivning kan också se ut så här - ungefär som i baksidestexten på den tryckta boken:

-Radiohuset. Slutstation!
Busschaufförens budskap blev med åren alltmer hotfullt. Skulle jag tillbringa resten av mitt liv där, i de långa korridorerna med de många sammanträdesrummen, teknik i oändlighet och senaste nytt som högsta prioritet?

Lite åt det hållet blev det väl, även om jag gjorde en del utvikningar. Sex år i Latinamerika blev en viktig period i livet. Variation i uppdragen på hemmafronten gjorde vardagen lustfylld också på jobbet.
Inget av detta hade jag kunnat ana när jag tog bussen till Oxenstiernsgatan första gången.

Då var jag nyanställd som programredaktör på Sveriges televisions TV-Nytt. Högste nyhetschefen hette Per-Martin Hamberg, ankaret framför andra Sven Lindahl ..! Ännu hade jag inte fyllt 23. Jag var inte bara den första kvinnan på jobbet, jag var också i särklass yngst. Långt ifrån alltid ett plus!

Någon gick på introduktionsvandring med mig i Det Stora Huset På Gärdet. Vi kom till Eko-redaktionen, granne med tv-nyheterna. Och vi sprang på en legendar i Ekots historia, sekreteraren och alltiallon Grace Kretz. Hon stirrade, tog min hand, sa:
-Jasså är det du det? Det trodde jag var en gammal kärring!
Därmed var presentationen avklarad.

Men det där handikappet att vara yngst, det skulle gå över, visade det sig. För mig precis som för alla andra.
I jobbet precis som i resten av livet.
En dag tvingades jag till och med upptäcka att jag var sista länken bakåt i mina barns liv. Äldst, helt enkelt.

Den vägen ska förstås de flesta vandra. Men vi är nog rätt många som håller tanken ifrån oss i det allra längsta.
Sedan, utan förvarning, är vi där. Och handikappet att vara yngst är bara ett minne.

lördag 4 oktober 2014

Kan man fresta med en bok - eller rent av med fler?

Hallå där, får det lov att vara en bok eller kanske rent av två?

På stora Bok & Bibliotek i Göteborg är det tätt mellan författarna. Köerna ringlar långa när De Stora Skribenterna signerar sina alster.

Men en och annan stannade ju faktiskt till hos mig också ...
Snart är "Att vara yngst är ett handikapp som går över" på väg ut i bokhandeln och till biblioteken. I nätbokhandeln ska den redan finnas. Samt på Isaberg Förlag förstås.

Och "Dela lika" som kom ut i början på sommaren är fortfarande ny! Den har du väl inte missat?
"Skolan, kamraterna och kärleken framställs trovärdigt och spännande. /.../ Språket är välanpassat och flyter på bra" stod det bland annat i Bibliotekstjänsts recension. Fler reaktioner hittar du här.