måndag 28 maj 2018

I ljust minne bevarad – läsning, bara på nätet

Ur "Min kamp mot tiden" Foto Pelle Wickman SVT
Alla ska vi dö. Hur tacklar man beskedet, om och när man får det?

Två kvinnor valde helt olika vägar. Ulla-Carin Lindquist, känt tv-ansikte, sökte närhet, sällskap – och skrev själv om sitt öde i "Ro utan åror", en bok som blev en stor framgång både här hemma och internationellt. Hon dog omgiven av sina närmaste. ALS, amyotrofisk lateral skleros, tog hennes liv.

Lena Sjöström, ingen kändis alls, orkade mot slutet egentligen bara med sin dotter. Och när den sista stunden var inne passade hon på, ja kanske valde hon, att sluta andas när hon var helt ensam. Cancern vann.

Lena Sjöström Foto Nicke Nyquist
Nu kan du möta de två och deras gripande men var för sig så olika öden, sedda genom mina ögon, eftersom de båda var mina högt uppskattade väninnor. Du får också följa tillkomsten av boken ”Ro utan åror”, skriven under unika omständigheter. En bok om döden IRL som blev både kritikersuccé och bästsäljare.

Båda dessa fantastiska kvinnor avled 2014. Och ända sedan dess har jag tänkt att jag ville skriva om dem, inte låta någon av dem falla i glömska. Jag har börjat och börjat om igen, tiden har gått och blivit till år. Det har kostat mig en hel del möda och tårar, men nu har jag i alla fall bestämt mig för att jag gått i mål och vill låta fler läsa.

Här läser du texten I LJUST MINNE BEVARAD! 
Bara på nätet. Och gratis.

Uppdatering: Nu finns den här texten/boken att läsa inte bara som en enda lång bloggpost utan också som e-bok eller som pdf-fil, för den som föredrar de formaten. Omvandlad till e-bok uppstår lite lustiga sidbrytningseffekter, men dem får ni ha överseende med! Väljer du e-bok laddar du först ner filen, sedan är den klar att läsa på din platta eller vad du nu kan tänkas vilja använda. Pdf-en kommer du till direkt.

söndag 13 maj 2018

Mösstanten ♥ Klimakteriehäxan

Foto: Mösstanten
Vissa dagar börjar bättre än andra. Himlen där ute är visserligen grå den här morgonen, men den lystes upp högst påtagligt när jag läste vad Mösstanten skriver på sin blogg i dag om Klimakteriehäxan, som blogg och i bokform!
Tackar och niger!